Månad: juli 2018

HUNDAR & EXTREM HETTA

Det har ju knappast undgått någon att det är väldigt jobbigt för Sverige just nu.

Det brinner på många ställen i landet och jag är lite rädd att det ska börja här i området också. Jag har inte varit med om någon liknande hetta tidigare. Vi ligger på stadiga 30 grader i skuggan och har haft det i över 2 veckors tid. Vi har ingen termometer i solen och jag är ändå glad över det – slippa se eländet. Jag har varit utomlands flera gånger i mitt liv och där är denna värme vad man förväntar sig. Då ligger man o solar och badar men här hemma är man ju igång hela tiden. Vi försöker bygga 3 nya hundgårdar men det går riktigt segt i denna värme… Jag är dock riktigt nöjd över placeringen av mina befintliga hundgårdar. Hundarna har skugga nästan hela dagen och det är jag väldigt tacksam över. Dom får tiden att passera genom att mest sova hela dagen eller gräva gropar i marken så det kyler dom bättre.

Denna vecka har vi spenderat en stor del av tiden i vattnet.

När det är såhär varmt tvekar inte ens jag med att gå i! Vi har badat i alla fall 2 gånger per dag senaste veckan. Då har vi gjort så att vi tar ett par hundar med oss på dagen, då det är som varmast, och farit med vänner under kvällen. Innan vår Sverige resa så hann vi med 4 sim pass i poolen men när jag kom hem så var vattnet väldigt smutsigt och sen kom vattningsförbudet. Så simningen har legat lite i vila fram tills jag insåg att jag faktiskt kunde bada själv ? #badkruka. Idag var 4:e bad dagen i älven och hundarna har gjort stora framsteg. I poolen så var det några som tyckte att det var störande att dom inte rörde sig någonstans och ville gärna hoppa ur. Sen att dom satt fast gjorde inte saken bättre. Dom gjorde framsteg varje gång men jag tror att detta med att bada i älven kommer hjälpa dom ordentligt med sim träningen! Dom får röra på sig ordentligt och simma omkring bäst dom vill, dock sitter dom fast i flexi koppel så att vi ska ha någon sorts kontroll. Den största glädjen är nog att vi faktiskt är med i vattnet med dom. Ibland kommer dom och kryper upp i famnen för en mys paus och sen drar dom vidare. Jag är så nöjd med att vi börjat bada med dom i älven – det är så himla roligt och verkligen super mysigt! Jag tror det har stor inverkan på bandet mellan hund och ägare också – jag känner det då. Hur simningen hjälper med tilliten och att prova nya saker tillsammans.

Jag gjorde även ett av mina bättre köp i tisdags och idag kom paketet med posten! Det är ett vatten skydd till min go pro hero 6 kamera! Euforisk!

Så fort som postbilen kom så hämtade jag posten, tog kameran, lastade in Scott och Helmer och drog ner till älven. Det var jätte kul att kolla igenom alla filmer och bilder nu när vi kom hem och nu är jag helt låst på det. Så jag misstänker att mitt instagram flöde kommer bestå att vatten videor och bilder tills dess att hösten är här. Ovan ser ni en stillbild av Scott och nedanför ett videoklipp på hundarna i vattnet.

 

SPHK UTSTÄLLNING I PITEÅ

I söndags var det dags för den årliga utställningen som svenska polarhundsklubben övre norra har i Piteå.

Kvällen före så kom Sofia förbi med två av hennes hundar. Hon skulle sova hos mig och åka med oss upp till Piteå. Vi surrade en massa, gjorde pizza och drack vin – en supermysig kväll. Så himla kul att få lära känna henne!

På söndagen så tog vi oss iväg lite sent och blev sinkade av vägomläggningar på vägen dit. Vi vart lite stressade men innan slutet vart vi bara en minut sen – YEY!

Bland det roligaste som finns med utställningar är att träffa allt folk igen och se alla fina hundar. Det var så himla kul att träffa Victoria, Agge, Sanna och valparnas uppfödare Frida och Andreas igen. Sen fick jag äntligen träffa Charlie och Amanda för första gången! Polarhunds folk är världens bästa folk! ?

Det var väldigt varmt och kvavt på utställningen! Jag smälte till en pöl. Jag var verkligen problem i den här värmen. Mina tjejer skötte sig utmärkt under utställningen. Zola hade gjort en helomvändning från förra utställningen och va såå lugn. Den här gången kunde jag till och med lämna burarna utan att hon började tok skrika – win!

Såhär löd kritiken: 

Zola – Very Good
”Feminin tik med bra proportioner. Bra huvud och uttryck, korrekt bett. Bra hals och överlinje. Tillräcklig kropp för åldern. Öppna vinkar fram och bra bak. Bra ben och tassar, bra päls. Rör sig med ganska bra drive men blir kort och instabil i fronten. Trevligt temperament. ”

Bacardi – Good
”Mäter 57 cm (max enligt rasstandard är 56). Stor, kraftig tik med bra proportioner. Ok huvud, korrekt bett. Bra hals, ej helt fast i överlinje, normala vinklar. Bra kropp med aningen högt hull. Tillräcklig benstomme. Något platta tassar, bra päls. Rör sig kort trångt bak, lite instabil fram. Trevligt temperament.”

Zola behöver en säsong i selen för att bygga på sig tillräckligt med muskler för att få en stabilare front. Hon är ju fortfarande bara barnet. Med Bacardi visste jag att hon var lite för tjock och för hög – så ingenting där kom som en överraskning. Dock är det första gången vi blivit måttade (och då har vi ändå varit på ca 10 st utställningar – både inofficiella och officiella). Jag tror att jag kommer sluta ställa Bacardi efter det här året. Hon får inte bättre än VG på utställningar då hon har trånga vinklar bak men vi får se ?

Tack alla inblandade för en super trevlig dag!

foto: Sofia Ericsson

foto: Katarina Palm Worrsjö

SVERIGE RESAN

Som många av er redan vet så har var jag och hundarna på en liten Sverige resa förra veckan och jag hade tänkt berätta lite kort om den!

Jag började torsdagen med att packa bussen med både grejor och hundar, pussa gubben hejdå och kasta mig in bakom ratten. Ivern gick dock fort över till irritation då det SPÖREGNADE hela vägen ner plus en himla massa vägomläggning. Vi kom fram till Malin en timme senare än planerat. Väl där så tog jag ut stakeout linan och började placera hundarna. Hundarna var taggade och ivriga på något att göra. Dom blev även lite irriterade över att Malins flock var bara 50 meter bort och dom fick inte fara dit, dumma människor! Rastning, mat och vatten och sedan in i burarna igen. För oss människor väntade en god tacomiddag med en himla massa surr. Jätte trevligt verkligen!

 

Morgonen efter så fick jag träffa Malins hundar och prata en massa mer innan jag packade ihop igen och for vidare mot Sveg! Några timmar senare rullade vi igenom Sveg och vidare till Glöte och Nicole. En liten impuls resa som blev bestämt bara två dagar innan då Marlene skulle åka upp dit för att hjälpa till att bygga hundgårdar och då kunna åka med mig ner till Motala igen. Väl där så samma sak igen, upp med stakeout linan och taggade hundar som såg andra hundar att busa med. Dock så hade dom redan blivit bättre och taggat ner med ungefär 50% från dagen före. För oss människor väntade några timmar av hundgårdsbygge, fotografering av massa hundar och en misslyckad (men god) paj middag! Min sponsor Robine ( Vuaja.se ) kom förbi på kvällen också och det var jätte trevligt att träffa henne igen!

Väckaren var ställd på 07.00 på lördags morgonen och efter lite frukost och morgon rastning så drog jag och Marlene ner till henne i Motala. Några timmar i bilen samt mat/handla/rast stopp senare så var vi framme. Vi tog det ganska lugnt under kvällen, fotade lite hundar, fixade stakeout plats osv. Den här kvällen åt för första gången alla hundarna upp all mat. Dom började äntligen få in lite rutin och lugna ner sig på bilen och samma för mig. Första natten hos Malin så sprang jag mest omkring som en yr höna och visste inte riktigt hur jag skulle göra med allting. Man måste ju få lite runtin själv för att hundarna ska få det också.

Söndagen grydde och väckaren var ännu en gång ställd. Marlene väntade besök av en familj som var intresserad av huskies som ras och allt därtill. Jag var med under största delen av besöket men i slutet dök Amanda ( Working dogs rehab ) upp och skulle gå igenom mina hundar inför nästa säsong! Jag hade bestämt mig sedan innan att jag bara skulle kolla dom som jag kommer tävla med så Scott, Zola, Grym och Helmer fick sig en undersökning. Den gick ut på att hundarna fick springa på löpbandet, trava ute på asfalten och sedan kände Amanda igenom dom ordentligt för att upptäcka ömhet eller stelhet hos hundarna. Som avslut fick Scott och Grym en laserbehandling för att börja läkningsprocessen av deras symtom. Hundarna verkar vara i gott skick men balans övningar och stretching kommer göras på alla hundar från och med nu då alla hade en sak var dom skulle ha fått träna till. Det var så himla kul att se Amanda arbeta och förklara saker för mig, verkligen otroligt lärorik!

Resterande av min tid i Motala så pratade vi otroligt mycket om hundar, kroppsspråk och alla frågor jag kunde tänka mig ställa svarade Marlene på. Vi kollade igenom massa gamla filmer och videoklipp, stamtavlor och spenderade några timmar med att designa om hennes hemsida som behövde lite kärlek. Den blev as bra! Kolla själva – www.yabastastasiberianhusky.wordpress.com

Tisdag morgon kom och ihop packningen började. Marlene skulle på jobbet och jag skulle börja min resa hem igen. Under morgon kissningen av hundarna så insåg jag att alla hundarna var knäpptysta. Något dom i princip varit sedan söndag kväll. Så himla roligt att se hur dom vant sig och jag är så otroligt glad över att jag gjorde den här resan så att dom fått börja vänja sig bo på bilen redan nu, så att det förhoppningsvis går relativt smidigt till vintern och tävlingssäsongen! Under resan hem så debatterade jag fram och tillbaka om jag skulle stanna och sova en natt till i Malin i Sundsvall men ute på E4an så bestämde jag mig för att köra dom 95 milen hem till Björksele direkt – jag saknade min säng! 13 timmar senare var vi äntligen hemma igen.

Den här resan har varit helt otroligt rolig. Jag har träffat så många personer som jag länge velat möta och fått lära mig så mycket. Jag kanske borde göra det till en årlig grej? Resa med hundarna och träffa andra hundfolk och bara vara ❤