Kategori: Okategoriserade

RIVERHUSKIES PUPPIES 2023!

Posted on by riverhuskies

Kennel Riverhuskies väntar (förhoppningsvis) valpar kring julafton 2023 🤩🥳🎉

Valparna blir efter SE37959/2017 Isandes Trailrunner Zola & SE48076/2020 Yabasta Dynamite Jimmy Novak. I stamtavlorna finns flera hundar som presterat i världstoppen.

Det har länge stått skrivet i stjärnorna, eller ja..på min hemsida, att min första kull skulle vara på Zola. Hon har sedan hon var en liten valp, varit något speciellt för mig. Det vi har är på en helt annan nivå.

Hon har varit min ledarhund i princip från start, otroligt följsam, lätt lärd och lydig (har fått stå ut med många påhitt från mig bakom kameran). Kan springa alla positioner i draget, framför släde/4hjuling/kickbike/skidor/caniX – både singel och i team. Kan höger/vänster. Otroligt explosiv & snabb.

Godkänd på utställning och har ett förstapris inom draget.

Sen, när jag köpte in Novak så det inte lång stund innan jag insåg att jag äntligen hittat min hane. Novak är en proportionerlig hane som rör sig med lätthet och växlar ut mycket kraft i arbete. Han är balanserad i kroppen och rör sig fritt mellan alla gångarter. Novak går just nu i storspann men har också tränats som singel med skidor. I vardagen umgås han med andra hanar och tikar och är även snäll med valpar. Novak har en härligt aptit och nobbar aldrig en måltid. Spänstig som få och en härlig personlighet där han alltid är glad – lite klassens clown.

Vid leverans kommer valparna vara vaccinerade, registrerade hos SKK, chipmärkta, avmaskade, ha dolda fel försäkring och vara veterinärbesiktigad.

Kontakta mig gärna med funderingar eller intresseanmälan via PM eller på victoria@riverhuskies.com 😁

________________________________________________________________________________________________________________

Kennel Riverhuskies is (hopefully) expecting puppies around Christmas Eve 2023 🤩🥳🎉

Puppies will be after SE37959/2017 Isandes Trailrunner Zola & SE48076/2020 Yabasta Dynamite Jimmy Novak. In the pedigrees there are several dogs that performed at the top of the world in mushing. 

It has long been written in the stars, or rather..on my website, that my first litter would be of Zola. Since she was a little puppy, she has been something special to me. What we have is on a completely different level. She has been running as a lead dog basically from the start, easily learned and obedient (has had to put up with many ideas from me behind the camera). Can run all positions in the team, she can run in front of sled/4-wheeler/kickbike/skis/caniX – both single and in a team. Can right/left. Incredibly explosive & fast. Approved at show and has a first prize on snow.

Then, when I bought Novak, it didn’t take long before I realized that I had finally found my male. Novak is a proportional male that moves with ease and exchanges a lot of power in work. He is balanced in his body and moves freely between all types of gait. Novak is currently running in large team but has also trained as a single with skijoring. In everyday life, he spends time with other males and females and is also kind with puppies. Novak has a wonderful appetite and never skips a meal. Resilient like few others and has lovely personality where he is always happy – a bit of a class clown.

Upon delivery, the puppies will be vaccinated, registered with SKK, chip marked, dewormed, have hidden wrong insurance and be vet inspected. Feel free to contact me with questions or express interest in puppies on DM or on email: victoria@riverhuskies.com 🙂

STRESS & PRESS – BARMARKSSÄSONGEN STARTAR

Posted on by riverhuskies

Det börjar vara ett tag sen jag skrev här. Mitt senaste inlägg handlade om slutet av en säsong, nu har jag tänkt skriva om början på en annan.

Nu är det slutet av augusti vilket enligt många mushers innebär barmarkssäsong. Det har kliat i alla våras fingrar under sommaren och vi är ivriga på att temperaturen ska gå ner så att vi ska få börja göra det vi alla älskar så mycket – dragträna. Jag planerade att börja för 3 veckor sedan. Jag hade en effektiv plan att köra när jag kom hem från natt arbetet, men temperaturen gick aldrig ner tillräckligt. Ledigveckan kom och med det, fler möjligheter att börja träna. Jag tror att det regnade mer eller mindre hela veckan och luftfuktigheten var hög. Bacardi började löpa och i panik byggde vi en ny hundgård under dagen. Vi prioriterade och byggde en massa, gjorde viktiga grejer som måste bli klar innan snön kommer. Förra veckan jobbade jag förmiddag. Två av nätterna jag klev upp kl 04.00 så var det 5 och 3 grader varmt. Ångesten över att måsta fara på jobbet istället för att fara ut med flocken var jobbig men what to do. Resterade mornar var det 10 grader redan kl 04.00. Idag är min första dag på ännu en ledigvecka. Jag hade bestämt sagt till mig själv att vi ska banne mig börja den här veckan – jag pallar ju nästan inge mer väntan. Som ett brev på posten så är det i skrivande stund 24 grader i skuggan och termometern som sitter på sol väggen har slutat räkna upp nu när den nått 50 grader.

Ska jag skratta eller gråta? 

Grejen är att jag mest troligt inte hade känt mig så här stressad och pressad om det inte vore för sociala medier. Jag ser överallt hur mina musher vänner är ute och tränar. Jag sitter på jobbet och får följa med live på ett team som tränar. Jag ser hur team som jag mest troligt kommer att konkurrera med i vinter som redan är igång – och jag sitter hemma och känner hur jag halkar efter. I vanliga fall älskar jag att få följa andras träning, att få se olika team i arbete och hitta inspiration. Men just i denna tid har det mest varit jobbigt.

Saken är den att jag vet att jag har tid. Jag vet att det kommer och att vi kommer hinna träna en massa, hur jag kommer vara less på fyrhjulingen innan slutet och längta efter släden, men jag kan bara inte hjälpa det ibland. Idag hade jag ett litet krismöte med mig själv. Jag måste lära mig släppa taget! Vädret är faktiskt en sak som jag inte kan kontrollera eller bestämma över. Att träningen faktiskt bara ska vara rolig – inte full av stress, vilket den kommer bli om jag inte slutar med den här tankegången. Det här är första året som jag känner såhär, och jag är inte alls bekväm med den känslan. Jag är en människa med ett behov av kontroll i mitt liv men allt går inte att påverka eller kontrollera, ett fakta som jag faktiskt bara måste acceptera.

Just nu sitter jag faktiskt och flinar åt mig själv. Hur man kan jaga upp sig själv över att det är varmare väder 3 veckor extra en sommar.

Detta blev ett högt personligt inlägg. Jag har velat fram och tillbaka om detta är ett ämne jag behöver uttrycka och jag känner faktiskt att så är fallet. Jag känner att alla tankar och känslor som har hemsökt mig i veckor behövde få komma ut i skrift, i alla fall för min egen skull. Jag har accepterat läget och släppt pressen, släppt stressen.

Jag undrar om det är fler därute som känner som jag har känt senaste tiden. Jag hoppas inte det utan hoppas att folk tidigare insett att det inte är något att jaga upp sig själv över. Men, ifall att det finns bara en enda person som känner igen sig i det jag skriver, gör som jag gjorde idag. Ta på dig shorts och t-shirt och gå ut i det fina vädret och bara umgås med dina fyrbenta. Dom känner ingen stress, ingen press utan lever i nuet. Försök att ta efter och imitera det beteendet och den tankegången. Bara sitt där ute och lyssna på fåglarna, på hundarnas andning och brisen i träden. Allt annat blir sekundärt efter det.

Kontentan efter detta inlägg – lev i nuet! ❤

TÄVLINGS DEBUT

Posted on by riverhuskies

I helgen som var så debuterade vi på tävlingsbanorna under Bäver open som hölls i Norråker.

På fredagen så packade vi bussen full med grejer, packade in hundarna och begav oss ut på vägen. Stannade en stund i Åsele för en tripp in på Axaeco och middag för både dom två och fyrbenta. Sen var det bara att köra den sista biten till Norråker och göra incheckningen där. Det snöade redan då och det snöfallet höll i sig hela helgen. Efter incheckningen rullade vi ner till campingen för att ställa upp bussen och stakeout linan. (för er som inte vet så bor vi i bussen). Senare på kvällen så var det musher meeting kl 21.00 där vi fick massor med info samt att se lite hur banorna gick. Fick bib nummer 24 och fick veta att min start var kl 10.53 på lördags morgonen. Nu börjar nerverna komma krypande! Sover ganska dåligt under natten och gick upp 1,5 timme tidigare än planerat.

Så vi vattnar hundar, fikar lite frukost och beger oss upp på tävlingsplatsen. Av någon outgrundlig anledning så höll jag mig lugn hela tiden! Sammanbrottet och hysterin jag antagit skulle komma dök aldrig upp. Med ett oväntat lugn i kroppen så ser vi spann efter spann starta, gör i ordning släden, selar på hundar och tillslut kopplar in dom och sticker iväg. Snön faller fortfarande ner och min egen sikt är begränsad. Under detta lopp så viker vi in på fel spår minst 4 gånger, får två skitstopp och jag till och med tippar. Men oj vad roligt vi hade! Har klippt ihop en film som summerar första dagens körning och lagt upp den på Youtube. Lägger in den här så ni får se ?

Hundarna var riktiga kämpar och sprang på super bra! Dom vart lite trött i huvudet efter allt ”strul” där mot slutet men det är helt förståeligt, speciellt på Zola. Springa i led på hennes första tävling med så mycket som händer runt i kring och en matte därbak som vill att man ska fara åt fel håll hela tiden. Efter målgången la jag mig mitt i spannet med världens största flin och bara myste och berättade för dom vilka otroliga individer dom är ? Marin Wagenius stod på spåret och fotade och filmade lite och tog denna bilden av oss!

Som sagt, det snöade en massa och jag tokvägrade byta om till mina tävlingskläder innan och körde med mina täckbyxor och med min tjocka jacka! #förbekvämförattfrysa. Vi packade sedan ihop och for tillbaka till campingen. Hundarna fick sig middag och sussade sedan sött (vi blängde länge på matte när hon tyckte vi skulle ut och kissa, när vi tyckte vi gjort kväll). Vi människor njöt av paltmiddag och hockey tillsammans med goda vänner. Efter gårdagens natt och en händelserik dag så var jag redo för sängen och sov hur bra som helst.

Morgonen gryr och vi upprepar gårdagens morgonrutin. Vi leder efter första dagen och går ut först i vår klass. Idag snöar det betydlig mer än under gårdagen och all snö som kommit under natten gjorde spåren betydligt tyngre. Trots detta kommer vi ikapp två A-spann och får prova på omkörningar! Dom gick väl egentligen bra men Grym stannade som upp och tänkte att det vore väl trevligt att bekanta sig med dom. Hundarna kämpade på otroligt bra i dom tunga spåren! Jag valde att ha bromsmattan nere ungefär halva delen av banan då jag inte ville att hundarna skulle gå på för hårt i nerförsbackarna och råka göra illa sig. (DOGS FIRST!) Vi gick i mål och jag hade, som dagen före, ett stort leende på läpparna och sken nog som solen skulle ha gjort om det hade setts. Hundarna kunde inte ha fått en bättre första erfarenhet av att tävla (Grym och Helmer har ju gjort det förr). Allt gick ju bra och inget strul med linor eller omkörningar och att bo på bussen gjorde dom ingenting. Jag är verkligen supernöjd med helgen och allt vad den innebar! Vår körning resulterade i en guldmedalj i SP4C och vi körde även på andra bästa tid i totalen i SP4!


NYTT ÅR – NYA MÖJLIGHETER

Posted on by riverhuskies

Så har ännu ett år kommit och gått.

Detta året har inte inneburit lika mycket förändringar i vårt liv som 2017 gjorde. Under 2017 så gjorde jag massor med stora val som förändrade mitt liv på många olika sätt. Jag vill se det såhär, att om 2017 var ett år av förändringar så har 2018 varit året där vi fått landa lite i allt – vilket har behövts. I början av detta år så flyttade Grym och Helmer in till oss och utökade vår flock till 6 hundar. Att ta in två vuxna hundar till en redan ganska ny flock har gjort att jag har måsta utvecklats mycket som hundägare och flockmatte. En uppgift som skrämt mig och gjort mig livrädd för att göra fel. Jag har mestadels gått på magkänsla men även genom att observera andra flockar och hur dom har det. Flytten av hundar innebar också platsbrist och sommaren tillägnades mestadels till att bygga tre nya hundgårdar.

Jag och min sambo förlovade oss på min födelsedag efter 6 år tillsammans.

Jag sålde min gamla lilla buss och köpte mig en större med bodel, just för att göra det lättare när man är med hundarna på resande fot. På tal om resande fot. Bland de bästa besluten jag gjort 2018 var när jag packade hundarna och for på en roadtrip genom Sverige. Syftet med min resa var tvåfaldigt. Först att både jag och hundarna skulle vänja oss med den nya bussen och att hundarna skulle lära sig ”bo i bilen” längre än bara en dag. Sen att träffa massor med underbara människor jag tidigare bara känt via internet och telefonsamtal. Det blev en väldigt givande resa och jag tror att jag måste göra det till en årlig tradition.

Efter sommaren kom hösten och så började även vår första riktiga säsong. Jag har aldrig höst tränat med fyrhjuling tidigare, inte strävat efter ett träningsschema och aldrig hatat värmen så mycket som då. Debuten blev sen och jag kände även där press på hur jag skulle lyckas bygga upp ett team, sätta valparna i träning, då jag aldrig gjort det tidigare. Redan på våren hade jag bestämt att vi inte skulle satsa någonting på barmarks säsongen då jag inte ville sätta för hög press på mig själv och hundarnas träning. Vi kunde dock inte hålla oss ifrån Rollatorkoppen vilket är min klubbs årliga inofficiella tävling. Mitt hjärta sprack av stolthet när vi hade hundarna på stakeout lina, bredvid ett 20tal främmande hundar, och dom inte ens brydde sig. Dom bara gjorde sina behov och väntade tålmodigt. Där om någon gång fick jag bekräftat hur mycket nytta våran roadtrip hade gjort. Väl på tävlingsbanan skötte hundarna sig utmärkt och vi var bara ca 50 sekunder efter vinnande lag, och vi tävlade mest mot A-ekipage.

Vi välkomnade tre nya sponsorer till team riverhuskies: proffslampor , widforss och screenochreklam.

Jag började studera via Svenska kennel klubben och gjorde en distans utbildning om hundarnas beteende. Fick mitt diplom och är redan nu anmäld till nästa utbildning vilket är uppfödarutbildningen och den sträcker sig ett halv år fram i tiden, med start i mitten av Januari.

Men någonting hände under senhösten. Alla månader av ständig planering, att alltid ställa väckaren och ha tusen saker att göra varje dag började ta ikapp och när solen försvann för vintern så kändes utmattningen riktigt ordentligt. Jag försöker lugna ner mig, inte känna mig så stressad hela tiden men har faktiskt riktigt svårt att lugna ner mig. Det är inte så lätt med 6 hundar, ett fulltidsjobb, ett hus och en gård att ta hand om, spår att preparera, hundar att träna och utbildningar. Men jag ska bättra mig! Nu tillexempel har jag min första oplanerade vecka på länge. Det ända jag har på listan är hundträning. Sista gången det hände var nog i April någon gång.

Så, 2019, vad ska vi tro om dig?

Jag kommer fortsätta jobba på att lugna ner mig och inte planera sönder mina ledigveckor. Sen kommer jag även försöka jobba på min kropp och börja träna mer (som alla andra år). Detta år kommer att bli vår första tävlingssäsong. Det ända jag vill med vinterns tävlingar är att få rutin – på allt! Jag har aldrig tävlat på snö förut så jag saknar verkligen rutin på allt.

Annars så har jag faktiskt inte så många planer för detta nya år, så det kommer bli spännande att se hur det blir!

2019 – vi är redo för dig!

( ps. Jag har även funderat på att starta en Youtube kanal. Jag har inte gåvan att uttrycka mig så bra i skrift och tror att jag skulle kunna lyckas bättre med videos. Vad tror ni om det?)

ESKIMÅKULAN – REVIEW

Posted on by riverhuskies

För ungefär en månad sen nu så la jag en beställning på nya linor samt eskimåkulor hos Swedish Centerlines. ?

Jag behövde ett par linor till så mina vinterlinor slapp bli jordiga och smutsiga som dom oavbrutet blir under höstträningen. Så jag valde att för första gången prova linor och utrustning från Swedish Centerlines. Måste verkligen ge dom 5 stjärnor för utmärkt service och vägledning! Stam linan beställde jag i rostfri vajer och sen är den är klädd i polyestersilke. Alla andra linor är i enbart polyestersilke utan vajer i. Till varje baklina så har jag en ring som gör det väldigt lätt att ta loss och sätta fast linorna.

Då jag har måttsydda selar, där varje hund har olika färger valde jag en svart lina med reflex band i! Det känns superbra att veta att nu har jag reflex i alla selar, linor och på släden. Ingen kan missa oss i mörkret nu ? Gillar verkligen materialet i dom här linorna!

Till nacklinorna blev det fixlock krokar. Dessa krokar har jag inte använt i stor omfattning tidigare då dom alltid har snurrat runt under träning. Då när man skulle koppla lös dom så gatt man först snurra tillbaka kroken och sen öppna dom. Dessa krokar har nu en ny design! ?

På bilden ovan så har vi den gamla kroken till höger och den nya till vänster. Om ni ser på den gamla kroken så ser man att mellanrummet mellan ”spärren” och kroken är så pass stor att vajer linan lätt kan glida förbi den spärren och få hela kroken att snurra runt. Sen om man kollar på den nya kroken till vänster så ser man hur hela kroken har fått en ny form som ser ut lite som ett timglas, när mitten på kroken är smalare. Detta förhindrar problemet att hela kroken snurrar runt! Som ni ser är linan så mycket bredare är det smala partiet så den kommer inte att snurra ?

Nu till den stora förändringen – eskimåkulorna!

Om ni bara kunde förstå hur skeptisk jag har varit till dessa krokar! Jag har frågat runt hos en massa erfarna mushers som har använt sig av olika sorters eskimåkrokar i upp till 20 år utan problem. Det finns allt från kortare ”pinnar” till längre pinnar, som man trär in i öglan på linan. Sen finns det eskimåkulor. Min hjärna har haft väldigt svårt att acceptera hur en liten kula kan träs in i den betydligt större öglan och sen sitta kvar där. Se bild nedanför.

Jag har sett många olika slädhundsförare använda kulan och tillslut kände jag att jag bara måste prova. Ifall kulan skulle fungera så skulle den helt utklassa tex. pistolhakar som både kan frysa och smälla sönder. Jag fick hem min beställning och åkte ner till Marlene som skulle hjälpa mig att byta. Min svaghet är pillergöra och jag har även dåligt tålamod. Innan jag fått lös mina befintliga tampar där knutarna satt som sten var jag gode upprörd ? Själva bytet i sig gick jätte fort! Jag hade fått med 3 meter av 3mm Dyneema så det var bara att mäta dom befintliga tamparna, smälta ändarna över ett värmeljus och sedan trä på kulan och knyta ihop allt med en redig knut! Första knuten vart lite långt in. Man vill gärna få knuten så långt ut på linan som möjligt för då försvinner den i kulan då man ”låser fast den”.

Nedan ser ni hur mina tampar och krokar ser ut före och efter bytet.

Dagen efter for jag ut och tränade hundarna. Min fortfarande skeptiska hjärna tänkte att -”Aja, släpper den sitter dom ju i alla fall i nacklinan”. Påkopplingen av hundarna gick supersmidigt och det gick betydligt snabbare då man bara tryckte igenom kulan i öglan och sen var dom fast. Dom ryckte och ville iväg men satt fortfarande kvar. Vi tränade, guppade omkring på vägen. Scott lägger sig ner under vatten pass och dom snurrar runt. Kulan sitter kvar. När vi kom hem igen fick jag se mig besegrad. Eskimåkulor är ju guld värda! Den fryser inte fast så man måste värma upp den med händerna efter att den legat i snön. Den väger ingenting. Det går hur smidigt som helst att koppla fast och lös hundarna.

Jag var skeptisk men det är jag inte längre. Detta är den bästa förändringen vi har gjort gällande utrustning. Tack till Tobias och Sara på Swedish Centerlines för utmärkta linor, service och kulor!

(ps. medans jag fortfarande var skeptisk så satt jag stripes runt öglan för att göra den mindre, som syns på bilden. Jag kommer plocka bort dom då jag inte tror att dom behövs längre)

ROLLATORKOPPEN 2018!

Posted on by riverhuskies

I lördags så hade vi våran tävlingsdebut med valparna. ?

Älvarnas draghundklubb har årligen en motionstävlig utanför Vindeln. Det var 26.e året i rad och det är Sveriges äldsta barmarks tävling.

Vi vaknade vid 06.00 för att vattna hundarna, packa det sista och äta lite frukost. Vid 07.20 for vi och var framme ca två timmar senare. Där placerade vi ut stakeout linan i skogen och placerade ut hundarna. Sedan anmälde vi oss och surrade senare med allt folk ? Älvarnas gjorde två heat i 2spann kickbike då det var så många som delade kickbike med sina respektive samt hade många hundar dom ville köra. Jag valde att starta först med Grym och Zola. Dom sprang riktigt bra! Banan bestod mest av sandväg men dom brydde sig inte alls om att underlaget var mjukt. Full gas från start till mål!

Det var kul att Zola sprang på ända in i mål. Har varit lite orolig över hur det ska gå med målgången med henne då hon är lite skeptisk mot nytt folk, men allt gick bara bra. Väl i mål så skyndade vi oss till bussen, bytte hundar och tillbaka till startområdet. Sebbe skulle starta med Scott och Helmer. När dom före oss stack iväg och vi skulle smyga oss fram till startlinjen så drog Scott en piruett och det blev världens lintrassel. Fick koppla lös i princip alla linor och när jag var klar hade starten redan gått. Allt gick bra även för dom och hundarna var väldigt synkade!

All rastning och vattning skedde på stakeout linan och hundarna var exemplariska på linan! Bara 5 meter ifrån stod ett stort spann med Alaskans hela tävlingen och alla hundar ignorerade dom! Det var något jag aldrig hade vågat hoppas på men matte hjärtat exploderade nästan av stolthet! ❤

Vi körde båda i 2-spann kickbike klassen och vi blev 5:a och 6:a. Det var bara vi och en till som körde med C hundar, resten var A hundar. Vad som gjorde mig riktigt förvånad, och väldigt glad, var att vi var bara 52 sekunder efter A spannet som vann! Helt otroligt och bättre än vad jag någonsin trott ??

Jag är verkligen super nöjd med dagen!! Hundarna skötte sig utmärkt och allt bara rullade på! Jag är så otroligt stolt över dom alla och deras insats. Dom kunde inte fått en bättre start på säsongen eller bättre erfarenhet, samma sak gäller mig! Tack till Älvarnas dhk för ett super härligt arrangemang och bilderna!

VÅRT HUNDGÅRDSBYGGE!

Posted on by riverhuskies

Vi har spenderat stor del av sommaren med att bygga nya hundgårdar. På grund av hög värme och att vi jobbat om varandra mycket så har det tagit lite längre tid än planerat. Nu så är vi äntligen klar med en utav dom så jag kan visa er slutresultatet, och dela med mig av bilder och tankar under byggets gång.

Vi började med att bestämma antal gårdar och plats tidigt under sommaren. Marken där vi hade tänkt ha gårdarna var väldigt ojämn och sned men med traktorns hjälp löste det sig.

Som ram för hundgårdarna la vi telefonstolpar som vi sågade till och grävde ner. Under dom la vi ner fårstängsel som undergrävningsskydd. Efter att dom var på plats började vi med själva ”hus ramen”. Jag hade grubblat mycket över hur jag ville att våra nya gårdar skulle bli, och efter att ha byggt två hundgårdar tidigare så visste jag även vad jag ville ha och vad jag ville undvika. Jag kom då fram till att jag ville att 1/3 av gårdens yta skulle ha golv, väggar och tak. Jag ville ha tak över kojorna för att slippa skotta så mycket under vintern. Av samma anledning gjorde vi väggar (det ger även bra med skugga under sommaren). Varför jag ville ha golv är för att jag ville att hundarna skulle kunna ha ett ställe att ligga på som inte är på själva marken och där dom inte gör sina behov. Så ramen snickrades ihop och målades. Samtidigt satt vi upp stolpar för väggen.

Gubben for iväg och jobbade och medans han var borta passade jag på att lägga golvet. Jag är väldigt glad över att vi valde så breda bräder att göra golvet av. Det byggde fort och tog egentligen inte super lång tid.

Gubben kom sedan hem och medans han reglade upp för plåten på taket så gjorde jag bakreväggen. Nu börjar det äntligen lika något! Använde samma brädor som till golvet.

Skilje väggarna kom på plats strax efter det och hundarna blir väldigt stött över att dom inte kan springa rakt genom allt längre.

Min semester tar slut. Medans jag är på jobbet så slår sebbe ner armeringsnät vid golvkanten så att hundarna inte ska kunna krypa under golvet. Han köper även en målarspruta som han använder när han grundmålar bygget!

Sebbe far och jobbar och jag tar tillfälle att köra in gruset med traktorn och sedan börja skotta ut det. Jag kan ärligt säga att med värmen vi hade i somras så var detta det värsta jobbet!

När han kommer hem igen så provar jag mig på den nya målar sprutan och målar alla väggar med täckfärgen. Samtidigt sätter gubben upp taket. Vi valde denna färg för det är samma färg som vårt hus och garaget. Plåten fick vi begagnat av sebbes syster som spenderade sommaren med att byta tak på deras hus.

Nu är vi klar med det mesta och börjar med kojorna.

Yttreväggarna blir av samma brädor vi använt till allt annat. Vi isolerar med frigolit och som innervägg har vi osb skivor. Vi isolerar även golvet och lägger där en plywood skiva.

Taket blir tudelat för jag vill kunna öppna det. Då vi har samma brädor även där så skulle det bli jätte tungt att måsta lyfta alltihop varje gång man ska in dit.

Jag målar taket vitt och låter det vara så – jag tyckte det vart en fin kontrast. Jag målar även lister som jag fäster på kojan som ger lite hus feeling i det hela. Sen monterar jag luckan som är från Lundhs. Tidigare har vi haft luckor från lyaluckan men dom är så dyra att jag kände att jag ville prova dom från Lundhs och se hur dom är!

Nu är kojan klar! ?

Innan vi he upp nätet så dekorerar vi lite i gårdarna. Jag har fixat två kabeltrummor till varje gård i olika höjd. Hundarna har alltid haft det i sina gårdar och dom gillar utsiktsplatsen det ger. Sen är det bra för musklerna om dom hoppar lite högre ibland! Jag fick även chansen att köpa 3 grill/cement ringar av en arbetskollega och sätter en i varje gård. Vi hade en sån till vår hund när jag var liten och hon älskade den under sommar månaderna. Den höll sig kall och nedkyld så jag antar att mina hundar kommer uppskatta den av samma anledning. Sen är det ju lite av en koja också då den har tak. Jag la även dit en stock som vart över av rambygget som kommer träna balansen hos hundarna. När vi är klar med allt kommer jag även kasta in nå sten som ligger runt om för att ge hundarna lite extra koordinations träning.

Hundarna fick även en ute säng byggt av en pall och en pallkrage. Vi kapade ut brädor för att fylla mellanrummet mellan brädorna på pallen och sen på med träull!

Till långsidan mot granngården så satte vi även upp en extra bit fårstängsel för att dom absolut inte ska kunna hoppa över.

Sedan upp med nätet plus en dörr och gården är nu klar! Nu ska vi bara börja med dom andra två ?

HUNDAR & EXTREM HETTA

Posted on by riverhuskies

Det har ju knappast undgått någon att det är väldigt jobbigt för Sverige just nu.

Det brinner på många ställen i landet och jag är lite rädd att det ska börja här i området också. Jag har inte varit med om någon liknande hetta tidigare. Vi ligger på stadiga 30 grader i skuggan och har haft det i över 2 veckors tid. Vi har ingen termometer i solen och jag är ändå glad över det – slippa se eländet. Jag har varit utomlands flera gånger i mitt liv och där är denna värme vad man förväntar sig. Då ligger man o solar och badar men här hemma är man ju igång hela tiden. Vi försöker bygga 3 nya hundgårdar men det går riktigt segt i denna värme… Jag är dock riktigt nöjd över placeringen av mina befintliga hundgårdar. Hundarna har skugga nästan hela dagen och det är jag väldigt tacksam över. Dom får tiden att passera genom att mest sova hela dagen eller gräva gropar i marken så det kyler dom bättre.

Denna vecka har vi spenderat en stor del av tiden i vattnet.

När det är såhär varmt tvekar inte ens jag med att gå i! Vi har badat i alla fall 2 gånger per dag senaste veckan. Då har vi gjort så att vi tar ett par hundar med oss på dagen, då det är som varmast, och farit med vänner under kvällen. Innan vår Sverige resa så hann vi med 4 sim pass i poolen men när jag kom hem så var vattnet väldigt smutsigt och sen kom vattningsförbudet. Så simningen har legat lite i vila fram tills jag insåg att jag faktiskt kunde bada själv ? #badkruka. Idag var 4:e bad dagen i älven och hundarna har gjort stora framsteg. I poolen så var det några som tyckte att det var störande att dom inte rörde sig någonstans och ville gärna hoppa ur. Sen att dom satt fast gjorde inte saken bättre. Dom gjorde framsteg varje gång men jag tror att detta med att bada i älven kommer hjälpa dom ordentligt med sim träningen! Dom får röra på sig ordentligt och simma omkring bäst dom vill, dock sitter dom fast i flexi koppel så att vi ska ha någon sorts kontroll. Den största glädjen är nog att vi faktiskt är med i vattnet med dom. Ibland kommer dom och kryper upp i famnen för en mys paus och sen drar dom vidare. Jag är så nöjd med att vi börjat bada med dom i älven – det är så himla roligt och verkligen super mysigt! Jag tror det har stor inverkan på bandet mellan hund och ägare också – jag känner det då. Hur simningen hjälper med tilliten och att prova nya saker tillsammans.

Jag gjorde även ett av mina bättre köp i tisdags och idag kom paketet med posten! Det är ett vatten skydd till min go pro hero 6 kamera! Euforisk!

Så fort som postbilen kom så hämtade jag posten, tog kameran, lastade in Scott och Helmer och drog ner till älven. Det var jätte kul att kolla igenom alla filmer och bilder nu när vi kom hem och nu är jag helt låst på det. Så jag misstänker att mitt instagram flöde kommer bestå att vatten videor och bilder tills dess att hösten är här. Ovan ser ni en stillbild av Scott och nedanför ett videoklipp på hundarna i vattnet.