MITT 2017

Jadu, vad ska man säga om mitt 2017…underbart kanske?

2017 har inneburit mycket soulsearching från min egen del. Under senvintern så tog jag ett beslut som gjorde att mesta delen av mitt liv förändrades. Jag insåg att hundkörningen inte bara är någonting som jag vill hålla på med hobby nivå, utan att det är någonting jag vill försöka satsa på! Jag behövde då mer hundar. Jag kollade omkring på mina favorit kennlar och av Malin Sundin blev jag rekommenderad Isandes kennel. Dom hade parat två tikar då deras ena gått tom året före, och hade nu 16 små liv hemma. Jag for upp till Gällivare i samband med en utställning och var och kikade på valparna innan. Där blev det även bestämt att istället för bara en valp, skulle jag ta två. Vill bara klargöra att hade jag vetat hur valparna skulle bli så hade jag tagit fyra st. Scott och Zola kom in i våra liv i mitten av juli och tog oss med storm.

Mycket hände även hemma. Vi hade grisar för första gången här hemma under sommaren, vi byggde ett nytt hus ( som jag och gubben fortfarande diskuterar om det är ett gym eller bygg verkstad), carport och hundgård.

Höst träningen drog igång med en helt annan intensitet än vi har haft tidigare. Vi var ute med kickbiken ca 3 gånger i veckan. Jag körde oftast Vega och Bacardi en och en då Vega håller högre hastighet.  Vi var och tränade mycket med vänner som gav oss tillfällighet att träna omkörningar och kontrollerade starter. Vi körde upp till Sorsele för att tävla för första gången och tog där mitt gröna kort! Vi gick med i Älvarnas draghundsklubb och mitt kennelnamn blev godkänt den 1 oktober av FCI – vilken underbar känsla.

Eftersom detta året inneburit mycket nytt så tänkte jag – varför inte? och anmälde mig och Bacardi till barmarks SM i Falun. Emma följde med som sällskap och det var en otrolig upplevelse att köra ett mästerskap! Dock så fick jag en skada under lördagen och Bacardi var otroligt ur fokus så vi strök oss från söndagens tävling. Det förklarades dock en vecka senare då hon började löpa.

Jag har även varit på två officiella utställningar, vilket jag har varit för feg för tidigare. Bacardi fick VG båda gångerna och jag har tväffat nya vänner via utställningarna.

Jag har även blivit bättre på sociala media. Jag spenderade två dagar i slutet på oktober med att bygga upp denna hemsidan. Jag startade en egen instagram till hundarna i förra årsskiftet vilket har resulterat i mer än 2000 följare och gjort att jag kommit i kontakt med mina nuvarande sponsorer. Tack till Vuaja och Nutrolin för att ni tror på och stöttar oss!

Valparna har vuxit och Scott har varit störst i flocken ett bra tag nu. Dom har blivit introducerad för draget och dom är så lovande att jag nästan spricker av lycka! Mina små hjärtan!

Så ja, vad ska man säga om mitt 2017. Om man sammanfattar allt nytt som jag har gjort, och som jag är överlycklig över att jag har lyckats med, så är det nog svårslaget! Två nya hundar, grönt kort, tävlingsdebut, klubbmedlem, kennelnamn, utställningsdebut, SM i barmark, två sponsorer och en massa nya vänner och erfarenheter. Jag gråter nästan av lycka när jag skriver det här. Jag känner verkligen att min dröm håller på att slå in och resan på vägen är helt otrolig. Jag känner hur jag har vuxit som person och som hundägare och känslan är magisk. Jag måste få ge mig själv en klapp på axeln och säga – detta gjorde du bra! Tack alla som gjort 2017 till ett oförglömligt år! Nu ser vi om 2018 kan slå det!

Gott nytt år önskar Team Riverhuskies! ?

(dvs gänget som inte vart imponerad av att ha hattar på huvudet)

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *